|
Elmquist, Gustaf H e n n i n g, ämbetsman (1871-1933), fil. kand. i Uppsala 1891, amanuens vid Uppsala univ.-bibl. 1892-94, fil. lic. 1895, riksdagsstenograf 1895-1906, amanuens i Kommerskollegium 1896 och ledare av dess avd. för arbetsstatistk 1898, fil. dr i Lund 1900 ("Arbetsstatistiska studier rörande den svenska tobaksindustrien", 1899), l :e aktuarie i Kommerskollegium 1902, byråchef 1908, chef för Socialstyrelsen från dess inrättande 1912, generaldirektör 1914, ordf. i Arbetsrådet 1919, socialminister i De Geers och I v. Sydows regeringar 1920-21, envoye i Helsingfors 1921, landshövding i Orebro län 1925, överståthållare i Stockholm från 1928.
Utom för dessa ämbeten togs Elmquist på grund av sin utomordentliga energi, arbetskraft och organisationsförmåga i anspråk för en stor mängd utredinings- och administraitiva uppgifter samt var i bl.a. ordf. i Folkhushållningskommissionen 1916-20 och i Arbetsfredsdelegationen 1926. Han var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1906-10 och ordf. i Örebro läns hushållningssällskap 1925-28. På alla de många arbetsfält, där Elmquist kom att verka, var han en nydanande el. stimulerande kraft. Under hans ämbetstid i Helsingfors förbättrades avsevärt förhållandet mellan Sverige och Finland, vilket markerades av statschefernas ömsesidiga, mycket betydelsefulla besök sommaren 1925. Han togs i anspråk som medlare i ett otal arbetstvister och utvecklade som sådan enastående aktivitet och skicklighet. |
 |